inte sliten. Har varit med min mellankille till skolan idag. Han är så osäker och idag skulle ”friends” komma för att göra en föreställning om mobbing. Hela dagen har de ägnat åt temat mobbing, kärlek och respekt. Det händer ju alltid någonting och just idag lekte de ”herren på täppan” på en stor snöhög. Det var ju halt och slirigt och han lekte där och helt plötsligt kommer två andra killar som också vill vara med i leken, från hans klass. Den ena killen slår till min kille i ansiktet, medvetet eller inte det vet vi inte riktigt, men då blir ju A heligt skitarg och brottar ner O. O blir ännu argare och när A ligger så sparkar O honom i ryggen upprepade gånger. Visst är det kul att vara morsa då????? Hur som helst går A in i klassrummet och gråter för att det gör ont och jag rusar efter O som hastigt och lustigt är på väg åt ett helt annat håll. När jag kommer ifatt grabbarna ber jag O att följa med mig tillbaka för att prata med A. Självklart vill han inte det, han skämdes fruktansvärt men jag tänkte inte låta honom komma undan i blotta förskräckelsen utan jag sade bara att vi skulle ta upp problemet i klassrummet med läraren också närvarande. Varken O eller hans kompis dök upp när lektionen började. Jag gick ut och hämtade dom när jag såg att dom var utanför klassrumsfönstret. A brakade ihop och ville inte vara med på rollspelen under eftermiddagen och jag hade ett möte som jag var tvungen att åka på. Hur kul är det att lämna en ledsen A, men, jag hade sagt att jag skulle åka och då måste jag göra det. A har en förmåga att utnyttja det hela annars. När dom kom hem för en stund sedan hade allt gått bra. Han hade varit med på två av de tre rollspelen, vilket är jättebra för han hotade med att inte ens gå dit. Dessutom har han en kompis med sig och jag hade lovat semlor så det fick dom, humöret är på topp.
Min största pojk, S, hade 20 kakburkar som han ska sälja och jag har köpt tre stycken. Grannarna har hittills köpt 2 stycken, nu har han alltså 15 st kvar att prångla ut. Ska kolla om de vill ha kakor på jobbet.
Var på 50-års uppvaktning igår kväll i Viksjö Centrum. Vi åt på en restaurang som hette La Gondola. Supergod mat men relativt slöa i sin service. Jag ser det så här: gå dit om du inte har bråttom men har du inte tid att vänta på mat, nota, dricka osv….gå någon annanstans. Maten är prisvärd och god. Jag tog Bergtunga på planka i vitvinssås med sparris och Pommes Duchesse. Supergott! Till efterrätt blev det färsk frukt och glass, också jättegott.
Ikväll blir det hamburgare och stekt potatis med rårivna morötter till barnen.
Jag har bestämt mig för att jag inte ska fortsätta med Cambridgekuren som ren kur. Sopporna är goda men jag vill gärna umgås med barnen på ett bra sätt. Alltså genom att äta middag med dom. Däremot kan jag dricka soppa till frukost och lunch. Det gör att man går ner lite långsammare men då blir familjelivet trevligare. Jag måste prova mig fram till det som passar mig bäst och som sagt det blir enahanda enbart med soppor. Ska gå över till viktväktarna så snabbt som möjligt. Nu har jag i allafall provat ren kur och fixat det men känner att det passar inte mig just nu. Hade jag varit singel…inga problem.
Jag längtar tills jag får börja fixa i min butik….det känns som en evighet innan jag får komma in där. Inte förrän den 1 april har jag tillgång till lokalen och det känns som en hel livstid dit. Jag hörde att det går rykten om att jag ska öppna och det verkar finnas ett intresse. Som sagt, det blir stämplar och papper men en hel del presentartiklar och annat kul blir det också. Hemsidan till Min Lilla Bod hittar du HÄR
Tjingeling!
gnället en liten stund sedan kommer lite pyssel som jag gjort tidigare, se nedan:

Detta kort gjorde jag i höstas, allt material kommer från Skapa Hobby i Stockholm. Höstträdet är stämplat med de nya Mementofärgerna på Glossy papper. Jättekul teknik, tycker jag. Jag saknar dock Impressdynorna för de hade mycket klarare färger, får gå över till Kaleidacolor igen.

Den här lilla boken är en sk BOM, alltså boken om mig! Jag har gjort om en framsida på ett litet block och på varje sida kommer det att fyllas med tankar och det som kan beskriva mig. Jag gjorde det enkelt för mig och valde att följa alfabetet. Nedan kommer A:

Blad B:

Nu till bokstaven C:

Längre än så har jag inte kommit i min lilla bok men nästa bokstav är ju D och när andan faller på ska jag ta itu med den sidan också.
Bättre än gnäll, eller hur?
Tjingeling!
Idag fyller min svägerska år och imorgon fyller min chef år och vad är det för splittrande med det….tja, egentligen ingenting men ikväll ska jag gå ut och äta med mina arbetskamrater….dricka pulver…nej det går ju inte så idag måste jag ”synda” igen. Jag själv har valt att gå med och jag själv har valt att äta ikväll men likväl känner jag mig kluven. Varför då, kan man undra. Inte sjutton kan man ju ta med sig sin lilla shaker till en fin restaurang och sitta där och sörpla medtagen mat….det skulle se ut det!
Jag har rensat ut i hallen och nu ser man hallgolvet igen. Förut bestod hela det lilla utrymmet av det som sambon och ungarna hade med sig hem ifrån Dalarna. Nu är hela tvättstugan belamrad med smutskläder och min kära sambo har åkt till Skåne på jobb i tre dagar. Är det så att man är hushållerska, städerska och mamma på heltid, alltid!!! Nej då jag klagar inte men inbland måste jag få gnälla lite….karln begriper ju inte att man som tjej har något genetiskt inbyggt där man är skapt till att ta hand om allt och alla. Där ingår ordning och reda men barn och män har en förmåga att bara kliva rakt över och låtsas som om man inte ser någonting. Dessutom är det ju bara att släppa sakerna där man är och hoppas på att ”Inga” ska lägga tillbaka grejorna på sin plats så att kanske någon annan också kan hitta dem men det är ju inte att tänka på. Låter jag något sarkastisk? Jajamensan det är jag också.
SLut på gnället, ska ta tag i dammsugaren och städa på övervåningen också men först en STOR kopp kaffe. Jag får inte ha mjölk i den så min kära LATTE är att glömma ett tag till. Jag har beslutat mig för att jag ska dricka ren kur till slutet av mars sedan ska jag övergå långsamt men säkert till viktväktarna för då får man ju äta allt och det fungerar med resten av familjen också. Det blir faktiskt en hel del billigare också.
Tjingeling!
nu är det klart, tills nästa projekt dyker upp. Här ser ni vad jag gjort nu under ett par dagar.

Detta kort ska min chef, Gulli, få av hela företaget ”Carema Orkidén” Stämpelmotivet är egentillverkat.

Denna lilla väska i all enkelhet innehåller ett presentkort till en Wiskeyprovning som hon kan gå på tillsammans med sin ”gubbe” från oss som hon ”basar” över.
Sedan är det så att min kära svägerska fyller år på onsdag och då har hon sett lovikavantarna jag stickat åt min kära sambo och blev förtjust i dem så jag beslutade mig för att sticka ett par åt henne också. Så här blev dom:
Jag hoppas att hon blir glad och att de är varma och sköna när hon är ute.
Tjingeling!
Ja nu har jag varit ute och farit en del. Jag jobbade ju i torsdags och fredags. På fredagsem var jag och B ute på lite eget äventyr. Jag skulle shoppa kläder till 40-årsfesten som jag var bjuden till. Jag hittade en jättefin tunika i tunt chiffong, svart och vit med dragsko nere vid höften. Ursnygg! Vi fikade och pratade och gick runt och jisses vad trevligt vi hade. Helt plötsligt var klockan nästan sju och hennes familj väntade på henne och jag kände att jag var helt slut. Hem för en lugn och skön kväll framför tv:n med Let´s Dance och kortprojektet inför helgen. Så här blev Magnus födelsedagskuvert:

Inuti låg det en biljett till Seminariet ”STORA MÅ BRA- Dagen” i Linköping den 29/4 på Collegium. Jättespännande och lärorikt och KUL…tror vi att den dagen blir för honom. Han är massör, jobbar inom vården och är dessutom utbildad inom Alternativmedicin. Festen var i lördags och den var jättetrevlig. Det var många gamla kompisar jag inte träffat på länge som var där. Dansade gjorde vi också….oh vad kul det är.
Nu är det två kort till Chefen, som fyller 50 år på torsdag, som ska göras. Ett ifrån oss i gruppen och ett ifrån hela företaget. Idag ska jag först och främst äta frukost, städa, åka och väga mig och sedan städa igen. Under tiden håller jag koll på min sambo som åker Öppet Spår idag. Jag har fixat så att varje gång han passerar någon av de olika orterna så ”plingar” det i min mobil. Då får jag tiden han passerar och kan ha lite koll på när han är hemma i Mora igen. Därefter ska de ju åka hem hit till mig så de kommer ju hem ganska sent hit till mig. Jag hinner nog med även de två korten efter städning och vägning.
Min lilla misse är så go och rar för hon tror nog hela tiden att jag ska lämna henne igen. Hon sover bredvid mig och går precis runt fötterna hela tiden och så här ser hon ut…


Hur vägniningen gick…det får ni veta lite senare när det är gjort!
Tjingeling….;-D
jag inte kunnat skriva på ett par dagar men jag har haft sportlov uppe i Dalarna, på Sollerön. En helt underbar vecka med strålande solsken, klarblå himmel och ca en halvmeter vit gnistrande snö. Kallt men så ska det väl vara, kan jag tycka. Ungarna har åkt skidor i Gesundabacken och jag har stått för markservicen. Jag är så himla höjd-och farträdd så slalom är inte något för mig. Hade isen däremot varit fin hade jag nog tagit mig en liten tur ute på Siljan. Nu var den snötäckt och det fanns inte en tanke på att försöka skotta sig ner till isen för att kunna åka på ett par kvadratmeter.
Hur det går med min cambridgekur….jodå det går skitbra!!! Jag trodde att jag skulle falla till föga när vi varit i Ludvika och skulle äta på en pizzeria men jag skakade till min soppa och drack kaffe. Jag tror att alla mina nära och kära är lite förvånade över att jag är så karaktärstark denna gång. Jag har inte vägt mig ännu eftersom jag varit borta men på måndag är det dags och det ser jag verkligen fram emot.
I em och kväll ska jag jobba och imorgon också. Har också fått i uppdrag att göra 2 st 50-års kort och ett 4o-års kort och dem ska jag göra i helgen så att jag har dem gjorda. Jag kan visa dem i slutet av nästa vecka för då har födelsedagsbarnen fått dem.
Katten har saknat mig och går runt mig hela tiden. Hon har full koll på vart jag är. Hon börjar bli gammal nu och saknar sällskapet när vi är borta. Tyvärr kan vi inte ta med henne då hon aldrig har åkt bil förut. Hon mår bäst av att vara hemma och ute. Grannen ser till henne och pysslar om henne när vi är borta. Det känns tryggt, tycker jag. Hon är ju min lilla bebis!
Jag ska köpa färg till vårt hallgolv och nästa gång när barnen och mannen är uppe i Dalarna för skidåkning ska jag måla vårt hallgolv ljust grått. Har inte bestämt ännu om det ska bli mönster också men det kan jag ju tänka lite på. Hur som helst är jag inne på inredning och utrensning av allt vi inte använder eller kan göra om till något man kan använda. Har lusläst inredningstidningar under denna veckan och det bara sprudlar i kroppen. Problemet är nog bara att börja någonstans…..allt blir ju så stort bara man börjar. Det som ska göras först är att sy till mina gardiner till vardagsrummet eftersom det fortfarande är julgardinerna som sitter uppe. Enkla röda och de passar till nya sofföverdraget men nu är det snart vår och då vill jag ha något skirare. Jag har inhandlat ett par spetsgardiner på loppis men måste dela på dem och sy upp dem lite innan de kan pryda mina vardagsrumsfönster.
ÄNTLIGEN har jag bestämt när portarna till MIN LILLA BOD ska slås upp. Det är inte lätt eftersom jag jobbar så oregelbundet med bostödjandet men den 20 april kl 11-19 är det dags. Det är ett tag kvar men jag tror att det blir jättebra. Tyvärr kunde jag inte öppna vid påsk men så kan det bli, man kan inte få allt här i livet…;-D
Nu ska jag fixa till mig för en härlig arbetsdag!
Tjingeling!
hann med att göra ett litet kort med en egentillverkad stämpel. Det ni!

inne på dag tre och det verkar som om huvudvärken är som bortblåst. Avgiftningen är avklarad…JIHAAAA….till och med vattendrickandet känns bättre. Det går nog vägen idag också….jag lever nämligen för dagen just nu.
Hur det gick igår utan att få smaka av middagen till dom boende. Helt enkelt jättebra. Jag fick beröm för min spenatstuvning och det är ju underbart. Jag gör nämligen inte sådant i normala fall.
Jag bakade Lurbullar också…ja jag vet…nej jag fick bara lukta på dom OCH det gick också bra. Faktum är att jag är otroligt stolt över mig själv. Lite sugen var jag men jag lät bli
Idag har jag exprimenterat lite och det blev inte helt bra men vad jag exprimenterar med får ni kanske veta en annan dag. Inte idag i alla fall!!
Ska kliva in i duschen nu för snart bär det av till jobbet och personalmöte nästan hela dagen. Kanske inte så jättekul men dom är bra för klimatet i gruppen. Alla får säga sitt och man går igenom målen.
Tjingeling
av en dag i Cambridgekurens värld och jag måste säga att jag fick kämpa mig igenom kvällen med sjungande huvudvärk och tidig sänggång. Hur som helst, förvarnade min konsulent mig om det eftersom det är en otrolig omställning som kroppen gör de första 3-4 dagarna. Hon sa ” en del mår jättebra och andra får som influensaliknande symptom” jag verkar få det senare. Idag känns det bra men lite av huvudvärken sitter kvar. Jag hoppas att det går över om jag bara tar det lite lugnt och dricker allt vatten jag som jag måste dricka. Idag har jag faktiskt hällt i ett särskilt pulver med lite smak, citrus. Det är mycket lättare att dricka då men jag varvar med vatten.
Igår var jag på en föreläsning med Susanne Fredriksson. En inspiratör från Malmö. Har ni någon gång möjlighet att få lyssna på henne…GÖR DET! Hon är underbar. Samtalsämnet för igår var Positiv förändring på arbetsplatsen. Hon talade om hur man måste använda sina egna tankar för att tänka positivt och att man inte kan förvänta sig att cheften ska fixa till ett bättre klimat på arbetsplatsen. Mycket av detta måste man ta tag i själv. Bara det där att hälsa på varandra på morgonen…är tydligen inte helt självklart (vilket jag inte förstår). Att man löser konflikter genom att ta tag i problemet direkt och med den det gäller. Att prata bakom ryggen på varandra gör ju bara grundproblemen större och till slut vet dom inblandade parterna inte ens vad det började med….känns det igen….ALLT DETTA ÄR JU SJÄLVKLART!
Det viktigaste vi har är varandra, ett team. Arbetar man inte tillsammans så fungerar det ju bara inte. Uppskattning är så otroligt mycket mer värt än något annat. Detta är tydligen något man har upptäckt och börjar att jobba mer med därute. Det har jag sagt i alla år som jag har jobbat och jag har jobbat på många ställen. Det är däremot inte många ställen där respekt och uppskattning finns, tyvärr.
Bitterheten är utbredd och hon sa också att ” i den här samlingsalen sitter det ca 200 personer, hur många tror ni är bittra och sura över att de blev hitsläpade”? Jo, minst 1/3 av er sitter här och undrar vad ni gör här istället för att använda hjärnan och tänka: Oh, vad spännande att få göra något annat än det vanliga och att få träffa en massa trevliga människor och kanske lära sig något, för lär sig det gör man hela tiden. Man använder bara 0,0001% av hjärnans hela kapacitet. Herregud vad lite man kan och gör….här gäller det att hjärnan får arbeta :-d
Jag hoppas och tror att alla dom som kände sig ditsläpade hade fått en spark i ändan och en början till attitydförändring när de gick därifrån för JAG kände mig upprymd, mest bara att jag kände att det jag trott och försökt använda mig av i mitt yrkesliv och även privat har varit rätt.
Hur som helst ska jag jobba lite nu och sedan ska jag äta kycklingsoppa med en massa goda kryddor, vilka jag får laborera med hur mycket som helst.
Hur det ska bli ikväll när jag ska laga mat till ett gäng personer och jag inte får smaka av blir en prövning. Jag får låna någon så att det blir bra. Vad det ska bli, jo: Stekt fisk, stuvad spenat och potatis. Smarrigt värre!
Tjingeling
Idag tog jag ett stort kliv ut ur mitt skal och det beror på att jag anmälde mig till att gå ner i vikt hos en konsulent. Jag har valt att göra Cambridgekuren den här gången, för att jag vill ha en kickstart.
Viktväktarna i all ära men det tar något längre tid och mer planering. Sådant har jag nog av för tillfället. Imorgon börjar alltså mitt nya liv och det ska ni få följa: vecka för vecka. Jag skriver om det här för att jag inte ska kunna fuska för känner jag mig själv så gör jag det, alltså fuskar. Jag är sååååå taggad….nu j:lar ska det gå vägen.
Idag vägde jag in mig och vågen stod på hela 82, 3 kg. Mitt mål är 65 kg.
Det låter mycket men jag delar in alla dessa kilon i olika småmål. Jag kör alltså 5 kg mål och när jag gått ner 5 kg ska jag gå och fixa till håret. Självklart ska jag börja röra på mig lite mer så nu ska här promeneras och dansas. Nu skulle jag behövt den där hunden jag skrev om i förra inlägget…;-D
Kontraktet på lokalen är ”signat” så nu är det bara att vänta på att rörmokaren installerar vattnet och nuvarande butiksinnehavaren plockar ur sitt lager så att jag kommer in med mitt. Jag har tillgång till lokalen den 1 april (skämt….) men då kan jag inte öppna. Har inte bestämt exakt när men vill Du ha en inbjudan så skriver du ett inlägg här i bloggen och har du tur så är du med i en liten utlottning.
Tjingeling!